Idag är början på en underbar, solig och varm dag. Morgonen kan inte börja bättre än när solensstrålar tränger in igenom persiennerna, klockan ringer och det är dax att gå upp. Idag var jag ganska trött när jag vaknade, självklart självförvållat eftersom jag somnade ganska sent igår. Trots det fina vädret så lockade Sex and the City boxen starkare. Koffein + aminosyror och redo för 30 minuter på trampmaskinen. Är nu mätt, nöjd och belåten (iaf någon timme till...) Ska snart hoppa in i duschen, jag börjar lite senare idag, vilket kan vara ganska skönt ibland, då hinne man få lite gjort på förmiddagen.
Som sagt så är det dag två idag på min resa mot FF-08. Den här första veckan nu är mest till för att göra lite research på hur, vad, när & hur mycket jag äter. För jag tillsammans med Tobbe ska kunna lägga upp en kostplan utefter mig och min situation. Jag äter som vanligt, som jag brukar göra, väger mig varje morgon för att förhoppningsvis komma till "mitt noll-läge" och sen startar Dieten på allvar!!!
Det var så skrämmande, igår på jobbet var jag så otroligt hungrig hela dagen, jag åt som vanligt men i huvudet satt nån liten "Kalle" och varnade mig för vad som komma skall. En timme efter lunchen, var jag hungrig, vilket inte är normalt. Det går förhoppningsvis över.
Jag väger och mäter allt jag äter nu och ska räkna ut alla värden så jag vet hur energin ska fördelas med resp. näringsämne. Det är ett litet pyssel till en början, men det är det värt.
Jag har tagit kort på formen nu och tänkte lägga ut dem så fort jag får tid. Det är inga vackra bilder precis, jag känner mig som en tjock kabanoss. Usch så illa formen är nu. Jag var ju så duktig i våras och gick ner några kilo, men sen kom födelsedagar, fester, midsommar och jag som Älskar mat hade lite svårt att stå emot den underbra frestelsen... De fina kilona som jag tappade sitter nu fint inlindade runt min mjuka goa kropp igen. Vågen igår stod på hålli i er.....57,9 läskiga kilo. Jag vet inte när jag vägde så mycket senast?? Det känns jätte illa, jag känner mig tjock och sunkig just nu. Men som jag brukar säga, det kan bara bli bättre, och det kommer det att bli. JAG LOVAR! Det kan vara lite hormoner som spökar i kroppen då jag ska ha min mens vilken dag som helst, för imorse stod vågen på 57,4 kg. Har mycket svårt att tro att jag har tappat 0,5 kg sen igår på ingenting. Knappast, men jag blev gladare när jag ställde mig på våren i morse iaf. Jag ska väga mig varje morgon den här veckan för att hålla koll på vikten så gott det går att utläsa. Jag har sååå många kilo som ska bort till 9/12, men varje gram jag tappar är värdefullt.
Igår blev det ingen träning, bara 30 minuter morgon cardio på trampmaskinen. Jag slutade jobbet så sen, och sen stod Nina redo att få sätta sina händer på min rygg. En timmes massage var Underbart!
Efter Daniels och mitt pass i måndags känner jag av stark träningsvärk i ryggen och vaderna. Trots att det inte var världens bästa pass, men vi var nöjda iaf. Iblan är det kul att köra ihop med Daniel, jag brukar passa på när tillfälle ges och vi ska köra samma muskelgrupp. Men för det mesta tycker jag om att köra ensam, den timmen på gymmet är min egentid, och den försöker jag njuta av!
Hoppas ni får en toppen dag i solen, jag ska in i butiken och sälja flipflops. Soliga kramar Millan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hejsan! Ja, det är vanligt protein jag använder (Scitecs såklart då jag idag inte klarar av något annat). Jag har hört och läst om att proteinet blir ineffektivt i höga temperaturer men när det gäller mina muffins får det vara så, har kört med dem så länge i alla fall=) Mitt lilla försvar jag använder ibland är att 150 grader i ugnen ju inte är så otroligt högt.
Otroligt kul förresten att du satsar till Lucia, du har en härlig resa framför dej=) Jag är lite nyfiken på hur lång du är?
Stina: Tack för tipset. Jag ska baka muffinsarna imorm fm, du får mitt utlåtande imorn kväll, hihi =0)
Jag har så länge velat tagit steget upp på scenen men har inte vågat mig upp på trappan. Nu känner jag mig redo och ser fram emot en spännande och lärorik höst. Jag hoppas att du är med och stöttar mig när jag behöver det, du vet ju vilka faser man går igenom. Du har ju din resa att se fram emot oxå. Du och jag är i samma längdklass. Jag är nån stans mellan 158-159 cm.
Nu är det dax för kvällsmat, räksallad (som vanligt).
Kram på Dig!
Skicka en kommentar